Get Adobe Flash player

 

 

Gården

Inger och Hans, vi som bor här

Bostadshuset med gamla glasverandan

Gamla mangårdsbyggnaden från mitten av 1800-talet. En ångermanlänsk korsbyggnad

Inger med djuren

Hans med Svullo

Månsken över bagarstugan, januari 08

Gården är en gammal jordbruksfastighet med anor från 1700-talet och som tyvärr blivit avstyckad under senare tid. (Gården finns utmärkt på Laga skiftes karta från 1832). Namnet Allsta härrör från järnåldern där efterleden –sta var populär århundradena efter år 0, och den ursprungliga formen är –stadhir, med grundbetydelsen ställe, plats. Sta- namnen föregicks ofta av ett mansnamn och i Allstas fall är det troligen det fornnordiska namnet Alver som har gett upphov till bynamnet. Alvers place helt enkelt!

Det finns en hel del fornlämningar runt omkring i markerna, bland annat gravhögar. Förutom vår gård finns det tre fastigheter till i byn. Vi köpte fastigheten 1994 och då hade den stått obebodd i ett år. Sedan dess har vi hållit på att renovera, bygga om och räta upp alla byggnader som glider iväg med den ångermanländska lerjorden.

Vi försöker att alltid ha ett miljötänk med i bilden när vi ska göra något på fastigheten. Det första vi gjorde efter inflyttningen var att byta ut den gamla oljeeldningen mot vedeldning. I samband med det fick vi lov att mura om skorstenen de översta fem meterna. Vi satte in en 35 kw keramikpanna och en 3 kubikmeters ackumulatortank med tanke på att huset är så pass stort, 150 kvadratmeter yta på vardera två plan plus full källarvåning.

Efter det var det dags för toalettsystemet. Eftersom vi har eget avlopp och vatten och avloppet består endast av en enkammarbrunn, som det ofta gör på landsbygden, behövde vi tänka till lite extra. 1994 fanns det inte så många alternativ att välja på när det gäller avloppssystem så vi valde en urinseparerande med fasta avfallet i tunnor som sedan komposteras i naturen. Urinen samlas upp i en stor tank och används sedan till att bevattna gräsmattorna med en gång per år (utspätt till 1 på 10). Gräsklippet används sedan som täckmaterial i odlingen. Med den här lösningen så blir det endast gråvatten som hamnar i enkammarbrunnen för att sedan filtreras ut på åkern.

1996 satte vi, med hjälp av några goda vänner, upp 10 kvadratmeter solfångare på taket. Dessa solfångare håller oss med varmvatten från april till september. Det är inte många gånger per sommar som vi eldar i pannan. I fjorton år har de tio kvadratmetrarna gett oss härligt varmvatten, jag skriver härligt för det känns extra skönt att duscha när man vet hur vattnet värmts upp.

Vi tar gärna emot hjälp med odlingen eller de olika byggprojekten. Eller kanske vill du komma och bo ett tag och delta i gårdens arbete?